Utefärden då

Ja, jag sammanfattade ju allt lite kort i förra inlägget. De hemska var att när vi helt random bytte hästar så satte sig en mega broms på Santrias rygg. Pauline satt redan på Bailey och jag försökte komma upp på Santria utan sadel. Den där bromsen var verkligen inte någon liten hästbroms utan en säkert någon Afrikansk bjässebroms från rymden. Den var overklig, fick panik och tydligen var det inte bara jag och Pauline som stelnade till och dog utan Santria sparkade till och träffade Bailey/Pauline, tror (som tur var haha, är rädd om Bailey xd) att hon träffade Pauline. Ne, stackarn :( Kunde då alltså inte komma upp på henne utan sprang iväg. Den där bromsen flög som ett flyplan i luften och varje gång jag försökte hoppa upp på henne så sturtade den ner, antingen på Bailey eller Santria. När jag väl kom upp försvann den. Red sen på Santria in i stallet varpå hon attackera höpåsarna. De är faktiskt galet hur stark hon är, ser ofta lilla chanslösa Pauline hängandes i grimskaftet när hon får syn på mat.
 
Och den klassiska öronbilden, men hur annars ska man ta foto liksom?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0