Linn och Linda

De är inte ofta jag säger att Bailey är så fruktansvärt bäst för den lilla skiten med så mycket attityd och uppkäftighet är inte alltid så fruktansvärt bäst. Bailey Andersson är en fruktansvärt kaxig kille.. Han är så lik en människa så de finns inte. Han är som den där coolingen i klassen. Dryg framför sina vänner men när man väl är själv med honom så blir han liksom.. ganska gullig. Efter ett års tid med Bailey börjar han äääntligen släppa lite på de coola och krypa ut ur de där skalet. Han är en helt annan ponny. I början kunde han vända bort huvudet när man skulle krama honom. Han har alltid gnäggat när man kommer men just de där mysiga hoppade han gärna över. Fast varför skulle en häst vilja kramas? När man red och han var uppkäftig så sa jag emot och visade att han inte kunde komma och bestämma så blev hela han ett attityd barn som bara vägrade. Uteritterna var bara, hej då! Orka ha en liten människa på ryggen när man är ute -.- Kunde aldrig kontrollera honom, de var bara egentligen att hålla sig kvar. Bockandet och tjuriga "ta bettet" när man tränar och sätter press har försvunnit. Bailey har en sån kämpar glöd. När min tränare rider honom så sitter hon och skrattar för hon tycker att han är så rolig att rida. De är attityden som finns där som är så rolig att jobba med. Nya Bailey, om man kan säga så är en otroligt mysig pojk. Han lägger huvudet i famnen, naffsar inte, går inte på en, står still i alla situationer, inte stressad, uteritterna är lugna och kan ligga och galoppera lugnt brevid andra hästar utan att jag redan försvunnit. Dressyrpassen är STORA framsteg, han gör de man ber en om, skenar inte iväg från problem utan han verkar ta tag i de själv och säga till sig själv, så här borde jag inte göra.. vi testar de här i stället! Han har bara förändrats så otroligt, nu börjar han verkligen bli min vän. En vän som man bråkar med, puttar på, blir puttad på, men som är lugn, snäll, och inte måste vara någon annan för att vara bättre, visar känslor utan att tycka att man är töntig, en riktig vän. Nu får de här låta hur töntigt som helst men de är verkligen Bailey. Han har förändrats! Alla förändras, men att min lilla ponny kunde gå från attitydhäst som hatade mig till en riktigt gullig vän som verkar gilla mig, de visste jag inte..De tar nog ett år att lära känna sitt djur som alla säger, och de är nog sant!